Dessutom fick jag en flott scarf från Marni. Och en liten stråcoiffe. Skafferiet är fortfarande fyllt av avec. Tur att konjak inte mår dåligt av att lagras.
I februari kom jag igång på riktigt med min silvergrå Dior, som sen tog en evighet att avsluta. Och så sydde jag färdigt en ny tylldröm till självaste födelsedagen. Kan man få för mycket tyll? Nej. Även om jag höll på att drunkna i den under själva processen. Och var hänger man en tyllkjol bättre än på gökuret, som co-co-ade sig på tåg från Österlen förra sommaren, och som i lagom tid till stora 30-års kalaset blev vitt och vackert (och en mardröm för Antikrundan).
|  | 
| Det ser kanske inte ut som så mycket tyll så här på väggen, men jag tro mig, det är det. | 
 

 
No comments:
Post a Comment