Det är verkligen länge sedan jag var på maskerad - men på lördag ska jag, och jag kan knappt hålla mig. Det ska bli SÅ KUL. Först kom jag på att jag ville ha peruk. Sen att det vore trevligt att vara svarthårig. Och då är ju Cleopatra (Kleopatra?) det självklara valet. Ja, Elizabeth Taylors version av Ceopatra då, så där överdådigt 1960-tals snygg. Lite inspiration var inte så svårt att hitta, och ja, som en ren slump äger jag ju en klänning i guldbrokad från 1960-talet och turkosblå ögonskugga och tämligen stora mängder juveler som kan vräkas på. Jämfört med Taylors juveler blir det blygsamt, men jag tror det kan räcka ändå. Tyvärr blir det inga guldfåglar på huvudet heller.
Sminkningen i påfågelblått skämtar man inte bort! Jag är mer tveksam till gulddreads, men min peruk är för kort för att få till det.
Det blir ingen guldorm i mittbenan heller. Men någon slags halsband-som-tiara. (Den där gröna klänningen var för övrigt väldigt fin. Jag hade kunnat tänka mig den minus ormarna.)
Smyckena var ju inte så diskreta... De måste ha vägt flera kilon!
Kanske en liten diskret guldfågel på huvudet istället? Och ännu en snygg klänning!
Röd fez? Till den blåa make-upen? Och örnhalsbandet! (Fast på den bilden ser hon lite plågad ut...)
Mängden pynt på huvudet måste vara så tungt - och helt i guld! (Inklusive håret.) Och en klänning i guldbrokad - tänka sig!
Jag återkommer med min version av Elizabeths Cleopatra!
(Det här inlägget var så klart fyllt med bilder - men det finns ju något som heter upphovsrätt. Så jag vågade helt enkelt inte ha dem kvar.)
No comments:
Post a Comment