Grönt i oktober

Den sista (ja nästan) klänningen innan klänningsmakarpausen gick på bröllop igår.

I solsken och grönska började jag mönsterkonstruktionen. 

Handpiquerat blixtlås. Det är så snyggt.

M ville ha ett smaragdgrönt ulltyg, vilket kändes som ett helt rimligt önskemål. Men det krävdes en del letande och googlande innan jag hittade det - i Cornwall! Å andra sidan blev det precis den kalla, klara gröna hon hade tänkt sig. Tyget är ett ganska tjockt ulltyg, med lite lycra i. Det gjorde det mer svårpressat än vanlig ull, men med lite tålamod funkade det. Tyget är från Georgio Armani; det är snyggt och prydligt invävt i stadkanten, och beställdes från Truro Fabrics. Man kan beställa provtyger, som visserligen kostar något pund, men ska man beställa många meter av ett tyg för många pund är det helt klart värt det. Väldigt snabb service och frakt dessutom.

Med så mycket tung ull i kjolvåderna behövdes en under-
kjol i styv tyll för att få ut vidden. Så då fick det bli!

Den färdiga klänningen: knälång, hög båtringning, ärm-
lös och litet skärp.

Och bakifrån, också där med hög ringning.

Som sagt, nu är det en klänning kvar på beställningslistan - sammet till nyår! - och jag ska växla över till mer hatteri. Den första stommen sitter på hattstocken och i eftermiddag åker jag på äventyr till Falkenberg. Vad som kan locka mig att hyra bil och köra till Falkenberg? En nedlagd modist med hattar från 40-talet och framåt...