Flapper girl

Igår fick jag äntligen dra på mig peruken igen och förvandlas till en riktig flapper girl. Jag trivdes oväntat bra i det, men jag tror det beror på mitt strutssällskap.

Hen och jag traskade genom villakvarten till kalaset, och reaktionen från människor vi mötte var - fascinerande. De tittade inte på mig, de tittade på strutsen, och samtliga såg ut som att de trodde att jag inte visste vad jag hade på huvudet. Ungefär som när man har spenat mellan tänderna och ingen riktigt vågar säga det. Som att strutsen bara landat där utan att jag märkt det.

Fascinerande vilken outfit man kan få till när man rotar i gömmorna. Förutom strutsfjädrar och strasstiaror då; långa pärlhalsband och en svart sammetsklänning med "stenkols"- och paljettbroderier (jag skulle tro det är glas). Jag köpte den på nån antikmässa för några hundralappar, och även om den inte är 20-tal (blixtlås i ryggen) så känns den inte ny-ny heller. Broderierna är fint handsydda, den har sidendetaljer på insidan, är omärkt... Ja, ett litet mysterium.

Broderier även i nederkant, Marc Jacobs - ack så vackra, ack så spetsig tå. Jag vänjer mig. Och det mest matchande badrumsgolvet ever!