Alla tiders historia i Bath

Förra veckan var jag i Bath. Det är en av de vackraste städer jag varit i; topp tre med Paris och Amsterdam. Mängden 17- och 1800-talshus i crèmefärgad kalksten var en dröm. Floden Avon som rinner igenom. Och så behaglig storlek på stad; jag behövde inte göra allt på samma gång utan tänka att "nä, det här caféet prövar jag en annan dag" och "hit går jag på torsdag". I en större stad är det sällan möjligt.

Bath slingrar sig upp längs gröna kullar. Hus från de senaste 100 åren är ovanliga, och det mesta är byggt i denna varma, vackra kalksten.

Floden Avon rinner genom staden, och är så här vacker en tidig morgon. Pulteney Bridge är en av fyra broar i världen med butiker längs med, och är som så mycket annat i Bath från 1770-talet.

Halva tiden bodde vi ute på landet (komplett med kor) i en fantastisk lada cirka 3 kilometer från centrum. Det gav dels finfin motion på vägen in, och dels den här utsikten till osten på kvällen.

Sen flyttade vi till Three Abbey Green, ett stenkast från till exempel katedralen och blev otroligt ompysslade av Sue och hennes familj. Tror aldrig jag bott så bra; eller ätit sån magnifik frukost! (Ägg från Trowbridge, korvar fullproppade med gris, bönor, bacon och champinjoner, och hemlagad sylt till världens godaste glutenfria engelska muffins. Kompletterat med stor kanna kaffe.)

Resan var en salig blandning av historia, shopping och Afternoon Tea (just nu vill jag helst inte se en kolhydrat). Från Stonehenge till romare till 1700-tal till Jane Austen till Fashion Museum. Från ripsklänning och art déco-skärpspänne till nya skor och massa böcker...

Stonehenge var magnifkt. Och overkligt. Hur kom de på idéen? Vad användes det till? Hur fick de till det?

Imponerande på ett annat sätt var The Royal Crescent. På gaveln är ett museum inrymt, som ovanligt väl visar hur livet funkade under det sena 1700-talet. De hade sina tokigheter för sig - fejkögonbryn av muspäls till exempel.

De romerska baden var magnifika. Det känns som att romarna visste hur man skulle njuta av livet...

Vem kan motstå att kasta pengar och önska sig något?

Sulis Minerva i brons; jag blev helt fängslad av henne. Hon var liksom den lokala gudinnan i Bath (Aquae Sulis) och en sammansmältning av den keltiska Sulis och den romerska Minerva. Minerva är gudinna över bland annat visdom, arts and crafts och vävning - det är kanske tack vare henne jag hittat min inspiration igen...

Ingången till Fashion Museum - mer om det i ett senare inlägg - men också till Assembly Rooms, där Jane Austen brukade roa sig.