Början på en kappa / The coat begins

This post was originally in Swedish, with only a short summary in English. Since the coat is now (January 2016) being featured in Threads #183 it deserves a full translation!

Jag har inte suttit med smaskiga mellanmålsbrickor sen i onsdags utan legat däckad i något onämnbart. Nu kan jag befinna mig i sittande position och förhoppningsvis utföra någon slags tankeverksamhet - så här kommer kapphistorien i tre delar!

I haven't been sitting around with nice trays of snacks since Wednesday but been ill with the unmentionable (stomach flu that is). I can sit up straight again, and hopefully can perform some sort of active thinking - so here comes the story of the coat in three parts! 

Lagom till Paris sydde jag färdigt min New Look Suit - ett projekt som tog två år (fast till mitt försvar var större delen av tiden var instängd i en garderob). Nu är ytterligare ett av de där garderobsprojekten färdigt. Med Londonresan som mål sydde jag färdigt min rubinröda vinterkappa. Den har "bara" varit igång i knappt ett och ett halvt år och var egentligen inte i närheten av så utmanande och tidskrävande som Dior-kavajen. Däremot blev det tydligt hur mycket jag lärt mig av kavajen - det är ganska mycket annorlunda jag hade gjort om jag börjat med kappan nu. (Det lär i och för sig bli fler kappor sydda. En kungsblå eller petrolgrön hade suttit fint. Prinsesskuren.)

Just in time for Paris I finished my New Look Suit - a project that took about two years (but for my defence it was hanging in a closet for most of the time). Another one of those wardrobe-projects is now finished! With a trip to London as a goal I finished my ruby red winter coat. It's been a project for "only" one-and-a-half year and wasn't at all as challenging and time consuming as the Dior-jacket. But it's been clear how much I've learnt from the jacket - I would have done pretty much differently if I've started on the coat now. (However, I think there will be more coats made. A royal blue or petrol green would be nice. With princess seams.)

Men - nu handlar det om kappan. Tyget köpte jag i Paris för två år sen med just en kappa i tankarna. Det är en ull från Blin & Blin, made in Italy, i medeltjock kvalitet och med lite hårig sammetsstruktur - de verkar själva kalla det seal skin. Lilli Ann (som gjorde fantastiska dräkter på 50-60-talet) var tydligen sålda på det här tyget; som i den här kappan med exakt samma struktur som mitt. Om jag inte minns fel köpte jag tre meter för 50 euro metern? Fodret beställde jag från Truro Fabrics, en helt fantastisk satinvävd acetat. Färgen heter Foxglove (och verkar inte finnas längre) och var väl värd sina £36 (inklusive frakt). Knapparna kommer faktiskt från min gamla vinterkappa, köpt på La Redoute för kanske fem-sex år sen. Den var mörkt lila med vid kjol och var delvis inspiration för den här kappan - men den satt rätt illa (det var det där med att sluta äta kolhydrater) och var begränsat varm (någon blandning av polyester och viskos) och duktigt sliten.

On to the ruby red coat! I bought the fabric in Paris two years ago with a coat in mind. It's wool from Blin & Blin, made in Italy, in a midweight and a bit hairy and velvety structure; they themselves call it seal skin. Lilli Ann (who made amazing suits in the 50's and 60's) was apparently totally hooked on this fabric; like this coat with exactly the same structure as my fabric. If I remember it correctly, it cost 50 euro per metre, and I bought three metres. I ordered the lining from Truro Fabrics, an amazing satin acetat. The colour is named Foxglove (and doesn't seem to be in stock anymore) and was worth its £36 (including shipping). The buttons are actually from my old winter coat, bought from La Redoute about five or six years ago. It was a rather dark purple with a wide skirt, and partly inspiration for this coat. But the fit was rather bad (like everything when you stop eating carbs), wasn't very warm (some mix of polyester and viscose) and really starting to look worn out. 

Jag hade faktiskt inte en enda inspirationsbild för det här projektet - jag ville ha ett enkelt, åtsittande liv utan krage och jättemycket vidd i kjolen. Och så ville jag att den skulle vara varm. Däremot kollade jag igenom Gertie's coat vlogs för en hel del idéer.

I actually didn't have a single inspirational picture for this project - I wanted a simple fitted bodice without collar and a lot of width in the skirt. And I wanted it to be warm. But I looked at Gertie's coat vlogs for ideas on constructing. 

Jag gjorde ett par toiller, sydde livet, började med kjolen, tröttnade på både kappa, tyg och syeri och hängde in den i garderoben. Däremot gjorde jag färdigt hatten i samma tyg med betydligt större hastighet - samma hatt som fick vara på utställning i höstas.

I made a couple of toiles, made the bodice, started with the skirt, got tired of both coat and fabric and sewing and put it in a closet. However; I did finish the hat in the same fabric with a lot more speed - the same hat that I showed at an exhibition this autumn. 

Efter att jag kom hem från Paris och med succén med Dior-kavajen kändes det helt rätt att ta fram den igen och bli färdig (före London!).

After I returned from Paris and the success of my Dior-jacket it felt like time for the coat again - and to get it ready for London!